Tänkvärt
När folk sårar dig om och om igen, så skall du tänka på dom som sandpapper!
De kanske river ditt hjärta och skadar dig lite, men tillslut har du blivit polerad och len, och de blivit värdelösa...
Happyface..
Trots att jag haft flera dåliga dagar nu, så blev jag HAPPYFACE i dag.. :)
Ringde om mitt lämp i dag och jag är klar, nu ska de bara kolla upp mina handledare.. Mamma o Sambon :D Wiiie..
Åh jag vill så gärna ha en tatuering.. Spara spara spara.. :)
Puss på er..
Söndag med tankar
I kom ja på den bästa idén ever till praktikplats.. Flygplatsen.. Ska ringa dit i morgon o se om man får göra praktik där som biljettförsäljare eller nått typ...
jag hoppas så in i bomben på att jag har en chans iaf.. Älskar flygplatsen.. :)
Ja vad ska man göra med alla tankar som snurrar? I dag är en dålig dag då jag haft ångest till o från..
Allt för en enda person.. Fy jag hatar att en enda person kan göra så..
Ska tänka ut reservplatser nu med.. Fan vad jobbigt..
Puss på pannan..
Dessa tankar..
Hej!
I natt låg jag och vände och vred på mig, tankarna bara snurrar..
Är det rättvist att man ska behöva oroa sig nått så fruktansvärt över en anhörig så man skapar oro(ångest se de kryper i kroppen?
Jag har flera gånger kommit på mig själv planera din begravning.. Sjukt.. Det är inget ja vill tänka på..
Jag ska inte behöva oro mig för sådant, du ska ju leva många år till enligt livets gång..
Men här ligger jag och planerar din begravning, låtar och allt runt.. Jag tänker mycket på hur man går till väga med begravningsbyrån. Går man bara in och säger "Hej. jag vill planera en begravning?"
Helvete.. Visst kan man vara svag vissa dagar, men detta knäcker mig.. Vad gör jag om du dör?
Kan jag leva vidare? Eller kommer mitt liv då bli suddigt av allt jag minns av dig, men ändå glömt bort?
Jag vet inte hur du var innan sjukdommen mer än ett par få minnen..
Allt jag kommer minnas är sjukdommens ärr på dig och spriten som förstörde dig..
Fuck..
Lördag..
Långt uppehåll jag vet.. Men dagarna eller ja veckorna har inte förflutit så lätt..
Jag mår inte alls bra, men det är inget jag vill prata om inte ens med min sambo..
Jag vill itne prata om det, jag vill inte heller låtsas som om det inte är något.. för något trycker mig..
Kollade nyss på Tv4 Fakta - Uppdrag Missbruk.. Jag lider med dom som är med, deras anhöriga som genomgår missbruket och hjälpen de får.. vad får man här i sverige? Inte ett skit..
Jag önskar så att jag kunde göra samma sak, men vart vänder man sig? Vågar man kapa banden? Vad händer när ja inte finns och orkar längre? Och vem hjälper mig att andas?
Jag kan utåt skratta o le, men innerst inne kan jag lika väl må så dåligt och inte orka ett piss.. Men när ska jag öppna mig och våga stå för vem JAG är.. Den tiden kommer och det vet jag, en sa till mig att "den dagen du exploderar - vill nog inte någon stå vid din sida" Stämmer det? Vad händer om ja spricker?
Nåja, i kväll ska ja hålla på Erik Saade.. :D Go Go Go Erik!!!
