Skriva av mig lite..
Måste skriva av mig lite känner jag..
I dag när jag var ute med Nicco slog det mig, jag känner mig osäker i allt.
Jag känner en stor press på mig (som jag själv sätter) samtidigt som jag känner mig otillräcklig.
Jag vet med mig själv att jag måste säga "Nej" mer än jag säger Ja.. Men jag vill inte ta slutsatsen av vad de blir när jag väl vågar säga nej.. Hur kommer folk att reagera?
Jag finner det även svårt att tro på mig själv när det kommer till uppgifter.. Jag hatar att skjuta fram saker till dagen efter även om jag gör det, men då får jag ångest som gör mig orolig.
Nu har ju allt löst sig med CSN och alla problem är borta på den fronten, men ändå känner jag mig som en smurf i samhället.
Skulle så gärna vilja göra allt jag tänker på...
Som flickvän som läget är nu känner jag mig värdelös.. Känns som om man släpper taget på våran relation, hur och varför kan jag inte förklara, men jag känner mig oälskad vissa tillfällen. Det kan bero på hur jag mår i mig själv. Men det går över det med tror jag väl, eller ja jag hoppas..
Jag har sldrig älskat en människa lika mycket som jag gör med Magnus, han är mitt ljus i mörkret..
Jag vill aldrig förlora han..
Nåja, nu ska jag ge mig ut igen i snön och ta natten med Nicco.
Hejhej så länge..
I dag när jag var ute med Nicco slog det mig, jag känner mig osäker i allt.
Jag känner en stor press på mig (som jag själv sätter) samtidigt som jag känner mig otillräcklig.
Jag vet med mig själv att jag måste säga "Nej" mer än jag säger Ja.. Men jag vill inte ta slutsatsen av vad de blir när jag väl vågar säga nej.. Hur kommer folk att reagera?
Jag finner det även svårt att tro på mig själv när det kommer till uppgifter.. Jag hatar att skjuta fram saker till dagen efter även om jag gör det, men då får jag ångest som gör mig orolig.
Nu har ju allt löst sig med CSN och alla problem är borta på den fronten, men ändå känner jag mig som en smurf i samhället.
Skulle så gärna vilja göra allt jag tänker på...
Som flickvän som läget är nu känner jag mig värdelös.. Känns som om man släpper taget på våran relation, hur och varför kan jag inte förklara, men jag känner mig oälskad vissa tillfällen. Det kan bero på hur jag mår i mig själv. Men det går över det med tror jag väl, eller ja jag hoppas..
Jag har sldrig älskat en människa lika mycket som jag gör med Magnus, han är mitt ljus i mörkret..
Jag vill aldrig förlora han..
Nåja, nu ska jag ge mig ut igen i snön och ta natten med Nicco.
Hejhej så länge..
Kommentarer
Trackback
