Ångest....

Ja nu kom den... Som ett brev på posten...
Kollade på Grey´s med mamma och kände att jag typ inte fick luft fast jag fick de ändå.
Lite rörigt jag vet...

Men iaf så kom den där konstiga känslan och försvann, kom tillbaka och försvann och en gång till.
Blir ju så rädd oxå, efter 10 min kom gråten..
Kan inte hejda mig heller, är så otroligt rädd för att dö...

Nr man är död kan man inte berätta för folk att man älskar dom.
Jag vet att de är sjuk att tänka så, men jag kan inte rå för de.
Alla säger att dom du älskar vet om de. Men jag vill tala om de...

Men är för feg för att säga de högt till dom.

Jag blir galen av detta... De tar en bit från mig varje gång de händer...

Tårar-Ångest-Tårar

Känner mig osäker i allt igen, kommer jag ens få ett jobb?
Kommer min framtid bestå av att hjälpa alla?
När kommer allt att bara "Braka" ?
Kommer Magnus att stå ut?
När ska jag våga berätta för mamma om mina ångestanfall?
(Yes i know.. Jag är en feg liten jävla skit)
Lever jag i morgon när jag vaknar??????

Allt detta snurrar i mitt huvud just nu.. Tankarna finns i morgon med...

FAN!!!!

/ Ångest MiNNa

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0